Nu är helgerna över. Lugnet har sänkt sig över bygden. Vintern är här. Det är kallt och snön ligger vit över marken. I mitt kök är det varmt och skönt. Katten har somnat på en av köksstolarna och yngsta dottern är på fotbollsträning. Jag är ensam hemma och har gott om tid att fundera.
I hela mitt 54-åriga liv har jag haft förmågan att hamna i kaos. Aldrig medvetet, men på något underligt sätt så har kaos alltid dragits till mig. Min mamma som är och alltid har varit en väldigt ordentlig person, förundrar sig ständigt över det. Hur jag har kunnat bli så olik och visst har hon rätt. Det är märkligt.
Läs hela Ingrids krönika här.