En liten bit kartongliknande papper med bläck på. En dålig bild av mig själv som jag aldrig hade lagt upp på Facebook. Lite skadat i kanterna, tumlat, nerslängt i väskan utan kärlek. Någon gång köpte jag ett fodral till det men jag vet inte ens vart det tog vägen. Gömt i en låda någonstans tills det är ett onödigt ont som man måste ta med till flygplatsen.
Jordanien. Jag står högst uppe på ett berg och tittar ut över kanten, över en ravin och ett landskap där inget växer. Det är sand och sten framför mig, runt mig, under mig. Solen speglas i det brända och jag drar ner kepsen lite till för mina ögon klarar inte av ljuset. Än så länge är det inte för varmt då solen står lågt men det börjar bränna. Mina ögon vattnas och jag kisar alldeles för mycket. ”Smörjde jag in mig tillräckligt med spf50+ idag?”.
”Klarar min ögonkräm verkligen detta eller kommer jag att få massa rynkor nu?”. 30-årskrisen flyger fram men jag trycker den tillbaka.
Läs hela Emmas text här.