Ja, det är vår! Äntligen! För en solnarkoman som mig så fullkomligt älskar jag det faktum att jag bor i Blekinge just nu. Även om det inte är sådär fasansfullt många extra veckor utan snö och rusk jämfört med norr så är det extremt värdefulla veckor.
Jag kan helt enkelt inte förstå idiotin i att åka norrut till snön när våren ÄNTLIGEN kommit till södra Sverige. Det räcker med snö nu, tack.
Något annat som jag hoppas ska försvinna med vintern är allt näthat i jämställdhetsdebatten. Det är ju inte konstigt att man hamnar i en depression varje vinter med tanke på hur mycket det stormar i sociala
medier. Stormar där man förväntas ta ställning och välja sida. Det är förvånansvärt hur mycket tyckande som kan produceras i ämnen folk egentligen har väldigt dålig kunskap i.
Missförstå mig rätt. Jag älskar yttrandefriheten och det faktum att man faktiskt vågar yttra sig i Sverige. Men när media-stormar övergår till aggressiva inlägg och personliga påhopp blir jag bara matt. Jag tappar intresse totalt. Ge mig sakliga och välgrundade argument annars får det vara. Så… Jag knöt aldrig någon knytblus, på vad som kanske kommer att kallas den internationella knytblusdagen. För att jag hatar kvinnor? Nä, för att jag helt enkelt inte har en aning om vad som egentligen hänt i Svenska Akademien och jag står för det. Ingen kunskap alls, inte insatt.
Men tydligen hade majoriteten av alla andra kvinnor (och män med för den delen) över en natt hunnit skaffa sig så mycket faktabakgrund att man tydligt kunde ta ställning till vilka förtryck som skett inom akademien. Över en natt skulle alla helt plötsligt göra det som inte en människa brytt sig om tidigare. Förändra Svenska Akademien.
Att vakna upp till ett helt inferno av strama knytblusar var en surrealistisk upplevelse. Men det visar också hur snabbt det går i dagens medier. Nu är jag ganska övertygad om att det fanns en och annan person där ute som har stenkoll på händelserna i Svenska Akademien och som med stolthet kunde bära knytblus för att stötta sin vän/kollega. Men att SÅ många hade bakgrundsfakta och dessutom hunnit granska all denna fakta över en natt? Knappast. Det skapade också öppna mål för antidebattörer som såg igenom okunskapen och ifrågasatte den.
Så vad som egentligen kunde bli en sansad jämställdhetsdebatt där man får möjlighet att lyfta stenar, ifrågasätta maktstrukturer och normer blev istället ännu ett medialt krig. Samma kvinnor som ledde Meetoo-kampanjen står i fronten och knyter näven. Kvinnor mot män. Upp till kamp. Jag tror att jämställdhetsdebatten behöver en helt ny arena för att inte bli fullkomligt utarmad. Det här är alldeles för viktiga frågor för att man riskerar öppna mål för motkritik. Det får aldrig bli ett krig mellan kvinnor och män. Då är vi alla förlorare!
För att komma till webbtidningsversionen tryck här.